torsdag 24 september 2015

Försvinner in i dimman

     

Bilder från sjukaste perioderna. 

Jag kan nu säga att jag håller på att bli frisk från min ätstörning som jag haft sedan 2011-2012. Har inte längre krypande ångest under huden om jag ätit, utan bara yttepytte ångest!

Jag var vid gränsen förra året och ätstörningen tog mig som hårdast då, det är inte tack vare inläggningar och sjukhus jag är på bättringsvägen, utan att jag bestämde mig att bli frisk.

Det är bara du som kan göra något och inse att det är inget liv att leva som du gör. Du måste bestämma dig annars går det inte, under alla demhär åren var jag trygg med min ätstörning, visste inte hur man äter vanligt eller hur man ser ut som normalviktig.


För vissa kan inläggningar och sjukhus hjälpa men inte för mig, jag bestämde mig att bli frisk och hade mina fina Adeline, Eva, Lina och mina brevvänner vid min sida som fick mig att förstå att det går att bli frisk.


För ett år sedan trodde jag det var omöjligt att bli bättre, att det inte går. Det är en lång väg men jag kommer bli frisk!

Jag vet det.
Försök att hålla dig vid ytan om du läser dethär och själv har en ätstörning, det är inget du kan leva med utan att dö i slutändan. Du trivs inte med det, ätstörningen äter upp dig inifrån och tar det sista av dig för att fortsätta.

Jag vet att det är svårt jag har varit på botten men du klarar detta, våga be om hjälp av dina vänner eller av sjukhus. Jag tror på dig.

3 kommentarer:

  1. Jaaa, vilken pepp! Att leva med en ätstörning är inte att leva och känslan när man inser att det går att ta sig ut ur dimman är SÅ BRA. Hejar på dig, massvis med frivilliga kramar! ♥

    SvaraRadera
  2. peppande och bra! du är så fin!!<3

    SvaraRadera
  3. du är så bra och detta var så bra! hejja dig<3

    SvaraRadera