söndag 10 april 2016

Mumintrollen, vilka är de?

Tove Jansson beskrev dem en gång såhär:
"Jag har försökt berätta om en mycket lycklig familj. Muminfamiljen är lycklig på ett så självfallet sätt att de inte ens vet om det." 

"De trivs med varann och de ger varandra frihet. Frihet att vara ensam, frihet att tycka på sitt eget vis och få ha hemligheter ifred tills man får lust att dela dem.

"Att inte ge varann ont samvete och kunna uppleva ansvar som något roligt och inte en plikt! Tänk att få växa upp i en sådan familj!"

På många sätt påminner Muminfamiljens lyckliga liv om Toves egen barndom i konstnärshemmet i Helsingfors, där det var högt tak i alla bemärkelser. Men figurerna i Mumidalen  är inte enbart lyckliga. De upplever också oro och ynklighet, obesvarad kärlek och djupaste ensamhet, komplex, dunkla drifter och önskningar om att vara helt någon annan, någon annanstans-känslor som vi alla stött på. 
Mumintrollen i allmänhet:
Har stor rundad näsa, vitluddig päls, svans. Är mänskliga till sin natur, men varken folk eller fä. Mycket sociala, men samtidigt måna om sin frihet. Lever helt och fullt om somrarna, gärna ute i naturen. I november går de i vinteride och förbereder sig genom att fylla magen med granbarr. Bodde förr i tiden tillsammans med människorna. Tillräckligt små för att rymmas flera stycken inuti en kakelugn. Kan bli gamla, flera hundra år.

Ibland känner jag mig lite som ett mumintroll. Som just idag. 

(Ur Retro Klassiker nr 2 om Tove Jansson.)

3 kommentarer: