söndag 3 juli 2016

Hjärnspöken

Jag är likgiltig numera, nästan oförskämt så att säga. 
Fastnar på skärmdumpen, 
likt djuprotad svartfläck på en plasma 
tvinner små minnen i huvet som rasta. 
Ja, det är jag det. 

En säng-ängel 
gjuten på lakan 
i dig likt, 
Tempur 

En nybruten 
kaka av sömnpiller, 
på tur.
Jag hoppas du slåss mot 
ett och annat hjärnspöke inatt, 
frontalkrockar med 
samvetet som hinner ikapp. 

Men ingen vän 
jag långt om längesen 
har vatt med dig, 
din lojale klagomur 
tackar för sig - 


du sårade mig..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar