söndag 28 augusti 2016

Tidens rum

Nycklarna du ger mig
har lås jag söker, 
för att öppna
till tidens rum. 

Håller knippan i min hand 
och lyssnar 
till klirret 
av metall mot metall. 

Det ekar i rummet. 
Jag hör inget 
men ser nyckelns ax 
glittra i morgonljuset.

Jag vet, jag tar 
den minsta nyckeln 
från knippans tyngd 
och bär den ensam. 

I solens riktning 
mot skogen och bergen 
och till porten 
i klippans gråhäll. 

Sätter nyckeln 
i låset ljuset tecknar 
och kliver in 
i tidens rum, 

där allt du vill 
är det heliga 
då hela världen 
står stilla.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar